Känner du smärta i armbågens utsida när du lyfter något med armen, stelhet och en allmän svaghetskänsla vid grepp och lyft med samma hand? Risken är stor att du har drabbats av överbelastningsskadan tennisarmbåge, eller lateral epikondyalgi som den heter på fackspråk.

Tennisarmbåge uppkommer då muskeln Extensor Carpi Radialis Brevis senfäste överbelastas, vanligtvis av upprepat och enformigt arbete som till exempel väggmålning, nagelteknologer, städare, skidåkning klassisk stil, eller häckklippning. Det är alltså långt ifrån bara tennisspelare som drabbas.

Symptom

Tennisarmbåge känns längs med armbågen, underarmens ovansida, spetsen på armbågen och ibland bakom och något upp längs underarmen. Smärtan uppstår vid belastning av de muskler som sträcker på fingrarna och handleden, t.ex. när man bär en kasse med mat eller liknande rörelser. Kraftlöshet, stelhet i underarmen och oförmåga att lyfta saker är vanliga symptom  och på grund av stelheten så kan det ibland vara svårt att räta ut armbågen helt och fullt.

Musklerna på underarmens ovansida har som funktion att dels sträcka på handleden, men också sträcka på armbågen. Musklerna är aktiverade när man slår ett backhandslag inom tennis, använder en gammal hederlig häcksax, klickar frenetiskt på datormusen, men kan även kännas som akut smärta när man vrider om en trög nyckel eller bult.

Den första känslan av tennisarmbåge är oftast inte akut, utan kommer smygande som stelhet i musklerna på ovansidan av underarmen. Det är viktigt att man direkt lyssnar på dessa signaler och ändrar sitt rörelsebeteende för att inte skadan ska förvärras. I takt med att belastningen ökar så kommer smärtan och stelheten att öka. Akut debut av smärtan är ofta tecken på att en bristning i vävnaden har uppstått, vid tennisarmbåge kan man uppleva smärta dels i muskeln som sådan, men också där musklerna fäster in i benet (se bild ovan, fäste för ECRB).  Bristning, oavsett om det är i en muskel eller i en sena så kräver det andra mer omedelbara åtgärder jämfört med en överbelastningsskada.

Trots namnet tennisarmbåge så är det sällan tennisspelare drabbas jämfört med andra personer. Skadan uppstår troligtvis på grund av ett ändrat beteende där vi blivit mer statiska i vårt arbete. Oftast är det personer som är 30 år eller äldre som söker för tennisarmbåge. Det är oftast medelålders personer, eller äldre som börjar med en aktivitet utan att ge kroppen tillräcklig återhämtning mellan aktiviteterna. Kroppen återhämtar sig inte lika bra efter 30 som när man var runt 20. Aktiviteterna leder till överbelastning i muskeln Extensor Carpi Radialis Brevis (ECRB) och till slut mikrorupturer i bindväven vid infästningen mot laterala epikondylen i armbågen. Ofta upplevs att muskulaturen på ovansidan av underarmen är väldigt stel och ömmar. Endast stelhet och ömmande i muskulatur är dock inte nödvändigtvis detsamma som att man fått lateral epikondyalgi.

Det föreligger ingen ökad risk för att senan ska gå av vid normalt användande om man lider av tennisarmbåge. Mellan 1-2% av befolkningen mellan 34-55 år lider av tennisarmbåge varje år.

Egenbehandling

Hur du själv kan behandla lateral epikondyalgi kan du läsa mer om lite längre ner under rubriken “Rehabilitering”.

Orsak

Långvarigt ensidig och upprepat arbete är ofta en bidragande orsak till att man får ont i armbågen. Vävnaderna, framförallt muskler och senor på ovansidan av underarmen, får inte tillräckligt med tid på sig att återhämta sig.
TIllfällen då överbelastning av armbågen är vanligare än annars är t.ex när man målar staket, klipper buskar och häckar i trädgården, och ofta är det medelålders individer som drabbas. Skälet till detta kan man endast spekulera i, men troligtvis på grund av att ju äldre vi blir desto längre tid tar det att återhämta sig efter aktiviteter, och desto svagare blir strukturerna som belastas då vi inte är lika aktiva som unga. Detta i kombination med att vi “mentalt” fortfarande är 25-27 år gamla så förstår vi inte att vävnaderna inte kan belastas lika mycket, och överbelastar ganska snabbt dessa strukturer, vilket gör att en negativ spiral skapas då vävnaden konstant bryts ner innan den hinner byggas upp igen. Till slut uppstår mikrorupturer i bindväven mellan ben och sena och smärta uppstår.
Om det är båda armbågarna som gör ont så innebär det att musklerna i intrinsic core är dysfunktionella, läs mer om intrinsic core här.. Det räcker inte att bara träna dessa utan orsaken till dysfunktionen måste korrigeras.
Du kan träna exempelvis Plankan utan att för den sakens skull ha kontakt med Transversus Abdominis, orsaken måste korrigeras innan hjärnan tillåter kontakt med muskeln. Plankan tränar stora delar av kroppen och är därför fullt möjlig att träna utan att aktivera TVA.

 

Armens muskelkedjor och funktionella anatomi

Armen har 4 stycken olika muskelkedjor. Musklerna i respektive kedjor samverkar för att vi ska ha så god funktion som möjligt och att så effektiv kraftöverföring som möjligt ska åstadkommas vid aktivitet. De olika kedjorna måste kunna samverka för att rörelser ska bli effektiva och att vår motorik i armar, hand och fingrar ska fungera optimalt.

De muskelkedjor som kan påverka golfarmbågen direkt är Superficial Front Arm Line (ytliga främre armkedjan).

Den ytliga främre armkedjan (Superficial Front Arm Line) innefattar bland andra, den stora bröstmuskeln M. Pectoralis major och M. Latissimus dorsi (den stora ryggmuskeln, läs mer om den här) som via fascia (muskelhinna) är sammanlänkad med underarmens muskler bland annat M. Flexar Digitorum Superficialis,

Den djupa främre muskelkedjan (Deep Front Arm Line) innefattar bland andra M. Pectoralis Minor (den lilla bröstmuskeln, läs mer om den här), M. Subclavius och dess omkringliggande fascia, M. Biceps brachi, M. Pronator teres samt tummens muskulatur.

Den ytliga bakre kedjan (Superficial Back Arm Line) innefattar bland andra, M. Trapezius, M. Deltoideus och underarmens extensorer eller sträckmuskler.

Den djupa bakre kedjan (Deep Arm Line, DAL) innefattar bland andra M. Rhomboideus, M. Levator scapulae, Rotatorcuffens muskler (M. Infraspinatus, M. Supraspinatus, M. Teres Minor och M.Subscapularis), och M.Triceps Brachi.

Deep Front Arm Line (DFAL) är på sätt och viss antagonist till Superficial Front Arm Line. Pectoralis Minor (i DFAL) är antagonist till Latissimus Dorsi

Prognos vid tennisarmbåge

Vi behandlar tennisarmbåge och annan orsak till smärta i armbågen framgångsrikt, och normalt utförs behandlingarna med 5-7 dagars mellanrum under 2-5 veckor. Vi rekommenderar att aktiviteter som belastar armbåge undviks under första behandlingsveckan för att säkerställa effekten av behandlingen hos oss. Vi kombinerar behandlingen med rehabiliteringsövningar som du utför dagarna mellan behandlingstillfällena.

Har man drabbats av tennisarmbåge eller annan smärta från armbågen så finns det ett antal olika behandlingsmetoder att använda sig av. I samband med behandling så måste även orsaksmekanismen klarläggas för att säkerställa så att inte besvären återuppstår i framtiden. Oftast är man själv medveten om när besvären började och därmed underlättar det när orsaken ska utredas. Vi behandlar både symptom vid tennis- och golfarmbåge, samt därefter förebyggande för att inte besvären ska återkomma.

Vi på Napralogica använder oss av stötvågsbehandling i kombination med medicinsk laser  och naprapatiska behandlingsmetoder för att:

1) ta bort smärtan

2) stimulera kroppens egna läkningsprocesser
3) öka rörligheten i påverkade leder och göra så att skadan läks ut permanent.

Stötvågsbehandling som sådan är en beprövad och bevisat effektiv metod för att behandla en mängd kroniska skador i senor och andra mjukdelar. I kombination med naprapatiska behandlingsmetoder och medicinsk laser så svarar patienterna mycket väl på behandlingen. Stötvågsbehandling, även kallat extracorporeal shockwave therapy, är den kraftigaste icke-skärande behandlingsmetoden som finns att tillgå idag. Metoden har utvecklats konstant sedan 80-talet och är sedan mitten av 90-talet en välanvänd behandlingsmetod inom ortopedi och idrottsmedicin. Biverkningar vid stötvågsbehandling är mycket få, och de som uppstår är i regel ömhet i muskel (träningsvärksliknande känsla) och blåmärken om man  Stötvågsbehandling är den kraftigaste icke-invasiva behandlingsmetoden som finns att tillgå idag. Normalt sett uppstår inga biverkningar vid stötvågsbehandling, och det som kan uppstå är ömhet i muskulatur och ibland ett blåmärke om man har lätt att få blåmärken. Vissa patienter kan inte behandlas med stötvågsbehandling, kontraindikationer kan du läsa om här.

Andra behandlingsmetoder:

Kortisoninjektioner

Kortisoninjektioner under många år varit en omtyckt behandlingsmetod och ansetts vara effektiv. Forskning som har presenterats i den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet konstaterar att långtidseffekten av kortisoninjektioner vid tennisarmbåge (lateral epikondyalgi) ofta gör att besvären blir värre än innan injektioner sett på lång sikt. Mer om detta kan du läsa i The Lancet (2010;376:1751-1767) och har visat diskuterats i en SBU-rapport som går att läsa här. Man har även konstaterat att andra behandlingsmetoder svarar sämre efter en kortisoninjektion än om patienten inte fått någon kortisoninjektion. Man bör därför utvärdera alla andra behandlingsmetoder innan man testar kortisoninjektioner.

Vila

Under vila så gör inte tennisarmbåge ont. Detta gör att många tror att vila är ett framgångsrikt sätt att behandla smärta i armbågen. Vila kan vara motiverad under den akuta fasen, smärtans första dagar, därefter påverkas senvävnad och vila kommer inte att ha någon långvarig effekt.

Rehabilitering

Lateral epikondyalgi, tennisarmbåge, är en funktionell överbelastningsskada. Skador som denna och exempelvis hälseneinflammation svarar bra på excentrisk träning. Rehabiliteringen tar förhållandevis lång tid, upp till 3 månader, och leder slutligen till läkning och smärtfri vävnad. NAPRALOGICA använder sig av högeffektiva manuella metoder för att korrigera bakomliggande orsak så att smärtan i armbågen minskar tämligen ongående. Trots namnet så är det inte tennisspelandets fel, utan en kompensatorisk reaktion i kroppen.

Mediciner

Skadan är i sitt akuta skede inflammatoriskt och kan då behandlas med antiinflammatoriska preparat. Rådgör med din läkare om du är osäker på vilka du kan äta utan att få några bieffekter. Efter det akuta skedet råder ingen inflammation som sådan, och läkemedel är verkningslösa annat än under tiden de tas – smärtan minskar, men det påverkar inte skadorna på senvävnaden.

Kirurgiska ingrepp

Kirurgi är det sista alternativet som man kan testa vid kronisk tennisarmbåge. Det finns olika metoder för det själva kirurgiska ingreppet, men prognosen på lång sikt är god och bortåt 85% blir bra.

 

Vi på Napralogica är specialister på idrottsskador och på att behandla akuta och kroniska smärttillstånd i muskler och senor. Andra exempel på skador som vi behandlar dagligen är hälsporre, löparknän och ryggbesvär. En del av vår filosofi är att alltid hitta orsaken till varför smärtan uppstår och korrigera denna, annars är risken stor att besvären återkommer efter behandling, oavsett vem som utför den. Genom vår klinik äi Stockholm  kan vi hjälpa en stor del av människorna i Mälardalen.