I den här artikeln tänkte vi redogöra för hur vi resonerar kring Gluteus Medius (GMed) och dess inverkan på kroppens funktionalitet. Gluteus Medius är involverad i många skador och har även många funktioner. Beroende på om den är funktionell, hämmad eller överaktiv så kommer kroppen att reagera olika, med olika smärttillstånd som följd. Har du till exempel stukat foten någonsin så är GMed sannolikt överaktiv.

Vad gör Gluteus Medius?

När man tittar på vad GMed gör för något ska man inte stirra sig blind på att den arbetar som ensam muskel. Ingen tvärstrimmig muskel i kroppen kan aktiveras isolerat, utan muskler aktiveras tillsammans i funktioner. Gluteus Medius (GMed) har följande lokala funktioner, nämligen att de främre fibrerna roterar benet inåt och kan böja i höften. De mellersta fibrerna gör en ren abduktion i höften – dvs för benet rakt utåt sidan och de bakre fibrerna roterar benet utåt och kan sträcka i höften

GMed har ett antal stabiliserande funktioner: GMed stabiliserar höften, fungerar som den primära mekanismen för stabilisering i frontalplan för ländrygg-bäcken-höft-regionen. När du står på ett ben så är det GMed som ansvarar för att bäckenet är jämnt, vilket i sin tur påverkar musklerna i core, höften, SI-leden och facettlederna i ryggraden. Muskeln är även en funktionell antagonist till lig Fibulotalare anterior ligamentet (FTA) på utsidan av fotleden.

Gluteus Medius är involverad i bl.a följande symptom och diagnoser:

 

Hopparknä

Gluteus Medius främre del för benet framåt, i synergi med 7 andra muskler, bl.a Rectus Femoris. I fall av hopparknä, patellartendinopati, så ser vi alltid att Rectus Femoris är inhiberad/hämmad, och att Gluteus Medius främre del är hyperaktiv som kompensation för Rectus Femoris. Hopparknä kan du läsa mer om här.

Löparknä

Gluteus Medius och Gluteus Maximus (Gmax) bildar det gluteala komplexet som ansvarar för framdrivning och stabilisering av höft och ländrygg. Vid skador i andra strukturer så kommer Gluteus Medius och Gmax att få kompensera och arbeta hårdare. Detta medför ett ökat drag i tractusbandet på utsidan av låret, som vid en viss belastning ger symtom på utsidan av knät. Läs mer om löparknä här.

Hamstringtendinopati

Ont i hamstring kan man ha utan att ha fått en bristning. Det är vanligt att stelhet uppstår i baksida lår vid löpning, och ofta uppe vid sittbensknölen. Detta kan vara hamstringtendinopati.

Löpsteget är uppdelat i ett antal olika steg. På svenska saknas det bra benämningar så vi använder oss av de engelska benämningarna. Det viktigaste att förstå är att ingen muskel arbetar utan att påverka andra strukturer. Utsida höft stabiliserar bäckenet, och vid en dysfunktion där så kommer andra strukturer att ta över. Vid löpning, och när man ökar kadensen så ser man en ökad belastning på hamstring och glutealmuskulaturen sent i den sk swing-phase, alltså när benet sparkas framåt och utgår från 25-30 grader i höftled, rakt knä och avslappnad fotled. Musklerna aktiveras inför fotisättningen där hamstring bromsar framåtpendlingen av både lår och underben, samt vid en dysfunktionell Glutealt komplex även stabilisering i höft, bäcken och motsatt ländrygg.

Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS)

I flera studier har man konstaterat att Gluteus Medius funktion är nedsatt hos individer med PFSS. Den som hängt med från artikelns början kommer också ihåg att god funktion i muskeln är avgörande för stabilitet i knäleden. Excentrisk träning av Gluteus Medius har också visat sig vara effektivt för att inte drabbas av PFSS upp till 50km löpning.[10]
Läs mer om PFSS här.

SI-ledsdysfunktion

Smärta i SI-leden är tämligen vanligt. Vi kommer ta upp det laterala systemet (lateral subsystem) lite längre ner i den här artikeln, och i denna artikel. I det laterala systemet sker kraftfördelningen via samma sida ljumske, genom SI-led och via motsatt Quadratus Lumborum (se bilden). Ofta när kraftöverföringen blir för stor för de funktionella strukturerna så leder det till smärta i SI-leden.

Löparhöft

Löparhöft uppstår när musklerna på utsidan av höften blir överbelastade över dess funktionella gräns. Symtomen är ont på utsidan av höften vid löpning och uppstår när löpmängden ökar för kraftigt under en kortare tid. Enligt denna studie så kan det räcka med 30% ökning under två veckor för att exempelvis löparhöft ska uppstå. Orsaken är att GMed kompenserar för annan muskel i någon av de funktioner som den medverkar i, exempelvis motsatt sida Quadratus Lumborum (genom lateral subsystem), Tensor Fasciae Latae samma sida, GMax samma sida (Glutealkomplexet) eller Fibulotalare Anterior, ligamentet på utsidan av foten som de allra flesta har stukat någon gång under sitt liv – FTA och GMed är synergister i funktionen att förhindra supination i fotleden. Lösningen på sikt är INTE att skumrulla höften, eller stretcha musklerna där utan att stärka upp någon av de inhiberade musklerna som jag skrev om alldeles nyss fast individuellt. Övningar som marklyft, knäböj mfl är i det närmaste globala i den mening att övningar aktiverar väldigt många muskler. Du kan alltså genomföra ett träningspass med marklyft utan att rekrytera en inhiberad muskler. Det träningspasset ger är att du blir starkare i kompensationen och eventuellt ont i den struktur som får kompensera mest.

Höftsmärta hos kvinnor efter graviditet sk trochanterit/trochanteros

Trochanterit är vanligt hos kvinnor som nyligen fött barn. Då varken Rectus Abdominis, Transversus Abdominis, Bäckenbotten, Gmax  är funktionella efter en graviditet så får andra muskler ta över deras funktion. GMed står i detta fall både för stabilitet och framdrivning och blir snabbt överbelastad. För kvinnor som nyligen fött barn rekommenderar vi vår Mammabehandling där vi återställer funktionen i kvinnans kropp till så som den var före graviditeten.

Kronisk ländryggssmärta

(6)

Ofta när vi får in patienter med kronisk ländryggssmärta så hittar vi att GMed är inaktiv, dvs svag. GMed har genom sin anatomiska position vid bäckenet en koppling till stabilitet i bålen genom bäckenets koppling till ländryggen. I den här studien (1) fanns man en signifikant skillnad i styrka hos smärtfria individer och individer i testgruppen med kronisk ländryggssmärta. Gruppen som tränade GMed blev 48% bättre, och det finns därför anledning att lägga in GMed som en del i sin träning för att få tillbaka styrkan i bål och höftregionen.

Hälseneinflammation

Tidigare i artikeln har vi diskuterat GMed och GMax gemensamma funktionalitet i det gluteala komplexet. I vår praktiska erfarenhet hittar vi alltid dysfunktioner i detta muskelkomplex i samband med hälseneinflammation.
Orsaken till att hälsenan blir överbelastad blir att den bakre kedjan där GMax, hamstring och vad/hälsena ingår är dysfunktionell, vilket leder till att annan muskel i den kedjan får kompensera och blir då överbelastad. Ett typexempel på denna kompensation är den sk diagnosen hälseneinflammation som inte är någon egentligen inflammation, utan en ren överbelastning där senan är med och kompenserar för en dysfunktionell Gluteus Medius och Maximus.
När smärtan sitter på insidan av hälsenan är Gluteus Medius så gott som alltid involverad.

Denna studie tar upp det neuromuskulära sambandet mellan Gluteus Medius/Maximus och hälseneinflammation (8).

Gluteus Medius banner

Gluteus Medius involvering i muskelkedjor

Tänk er kroppen som ett fotbollslag där helheten är det som avgör hur laget spelar. Dagsformen för en spelare kommer att påverka laget i sig, och om en spelare i mittfältet blir utvisad så påverkas hela laget, men framförallt mittfältet som får arbeta hårdare för att uppnå samma funktion som om hela mittfältet var intakt. Tänk dig istället att kroppen fungerar på samma sätt där olika funktioner bildar muskelkedjor med olika syften. Dysfunktion i en muskel som ingår i en muskelkedja innebär att hela kedjans funktion blir påverkad, och då kedjan är en del av kroppens totala funktion blir hela kroppen påverkad. Just därför måste man titta på kroppens helhet och inte bara symtombilden. För att citera Karel Lewitt: “He who treats the site of pain is lost”.

Det laterala subsystemet och Gluteus Medius

För att bättre förstå hur denna muskel agerar i samordning med andra core muskulatur anses det vara centrum i det laterala subsystemet. När GMed är primärt dysfunktionell är det ofta dysfunktionalitet i andra delar av kedjan. Det är höftens adduktorer (inåtförare i höftleden) och abduktorer (utåtförare i höftleden) och motsatt sida M. Quadratus Lumborum samt SI-led som ingår i detta system. När vi står på ett ben i single leg stance stabiliserar dessa muskler benet och bäckenets position. Om dessa muskler inte jobbar effektivt ihop löper vi större risk att skada ländrygg, SI-led samt det belastade benet under löpning.

 

 

 

Resten av artikeln är anpassad språk och innehållsmässigt för terapeuter.

 

Excentrisk inbromsning

De bakre fibrerna bromsar excentriskt höftadduktion, inåtrotation och böjning av höften. Oförmåga att excentriskt kunna bromsa detta rörelsemönster är vanligt med ligamentskador i knät, främst ACL och MCL. De främre fibrerna bromsar excentriskt höftadduktion, extension och utåtrotation.

Synergister till Gluteus Medius

Ofta är GMed ihopkopplad med adduktorer i höften och tros samverka funktionellt med Tensor Fasciae Latae, Quadratus Lumborum, Piriformis och Gluteus Minimus, vilka alla är synergister till GMed på ett eller annat sätt. Detta samarbete kan man se i muskelkedjan det laterala subsystemet som du kan läsa mer om nedan. Det laterala subsystemet är involverat i kroppshållning, prestanda och daglig aktivitet – när du går eller springer, vilket innebär att Gluteus Medius också aktiveras i synergi med Gmax (läs mer om den i artikeln här). Det är ganska många muskler som GMed delar funktion med inser kanske läsaren nu…

Om du tänker dig Gmax  och GMed som egentligen en muskel så har du en funktion vars primära mekanism är framdrivning men också bromsar in excentrisk adduktion, flexion, inåtrotation och nedtryckning av kontralaterala ischius-, pubes och höftben. Gluteus Medius och Gmax arbetar ofta tillsammans i synergi – om den ena är aktiv är den andra oftast det också, och vice versa (1).

Synergistisk dysfunktionalitet

Tensorn, TFL, kan bli dominant i relation till sin funktionella synergist GMed i den gemensamma funktionen höftflexion, vilket syns som kobenthet – genu valgum vid gång, knäböj eller benpress. Genu valgum behandling går ut på att korrigera den neuromotoriska orsaken till relationen mellan TFL och GMed. En patient med exempelvis löparknä så har du garanterat en hyperaktiv GMed och inhiberad TFL.

Vad har Gluteus Medius för anatomi?

Muskeln har sitt ursprung på utsidan av höften mellan höftbenskammen och den bakre sk gluteala linjen till Gluteus Maximus. På ren svenska så finns den på utsidan/baksidan av skinkan och ovanpå sätesmuskeln. Muskeln fäster in på den sneda kanten av Trochanter Major på lårbenet.

Ytanatomi:

  • De främre och mellersta fibrerna av Gluteus Medius (GMed) är relativt ytliga och omges av den crurala fascian. De bakre fibrerna glider under den laterala kanten av Gluteus Maximus (GMax). Precis framför GMed är Tensor Fasciae Latae (TFL). Djupt om GMed är Gluteus Minimus (GMin)
  • Palpation av GMed kan ske genom att du följer höftbenet utåt. Om du placerar tummen på PSS (Posterior Superior Spine) och pekfingret på ASS (Anterior Superior Spine), och då med din andra hand hitta den beniga förhöjning under höftbenskammen är din Trochanter Major – du kommer att känna GMed mellan fingrarna. Palperas området kan du känna denna muskel och muskeln nedanför, GMin.

Innervation:

  • Muskeln innerveras av n Glutealis Superior med ursprung från Plexus Sacralis och nervrötterna L4, L5 och S1. Övre gluteala nerven via det sakrala plexat med ursprung från nervrötterna L4, L5 och S1.

 

Referenser
1. Int J Sports Phys Ther. 2011 Sep;6(3):206-23.
Electromyographic analysis of gluteus medius and gluteus maximus during rehabilitation exercises
Boren K1, Conrey C, Le Coguic J, Paprocki L, Voight M, Robinson TK.

2. Eur Spine J. 2015 May 26. [Epub ahead of print]
Prevalence of gluteus medius weakness in people with chronic low back pain compared to healthy controls.
Cooper NA1, Scavo KM, Strickland KJ, Tipayamongkol N, Nicholson JD, Bewyer DC, Sluka KA.

3.Gait Posture. 2015 Mar;41(3):813-9. doi: 10.1016/j.gaitpost.2015.02.020. Epub 2015 Mar 9.
Lower limb control and strength in runners with and without patellofemoral pain syndrome.
Esculier JF, Roy JS, Bouyer LJ.

4. J Orthop Sports Phys Ther. 2015 Mar;45(3):153-61. doi: 10.2519/jospt.2015.5091. Epub 2015 Jan 27.

High eccentric hip abduction strength reduces the risk of developing patellofemoral pain among novice runners initiating a self-structured running program: a 1-year observational study.
Ramskov D, Barton C, Nielsen RO, Rasmussen S.

5. J Orthop Sports Phys Ther. 2014 Oct;44(10):739-47. doi: 10.2519/jospt.2014.5164. Epub 2014 Aug 25.
Excessive progression in weekly running distance and risk of running-related injuries: an association which varies according to type of injury.
Nielsen RØ1, Parner ET, Nohr EA, Sørensen H, Lind M, Rasmussen S.

6. PM R. 2015 Jun 14. pii: S1934-1482(15)00291-9. doi: 10.1016/j.pmrj.2015.06.005. [Epub ahead of print]
The Relationship of Anticipatory Gluteus Medius Activity to Pelvic and Knee Stability in the Transition to Single-Leg Stance.
Kim D1, Unger J1, Lanovaz JL1, Oates AR2.

7. Orthopade. 2014 Jan;43(1):105-16; quiz 117-8. doi: 10.1007/s00132-013-2208-8.
[Greater trochanteric pain syndrome].
Gollwitzer H1, Opitz G, Gerdesmeyer L, Hauschild M.

8. Med Sci Sports Exerc. 2014 Mar;46(3):594-9. doi: 10.1249/MSS.0000000000000133.
Neuromotor control of gluteal muscles in runners with achilles tendinopathy.
Franettovich Smith MM1, Honeywill C, Wyndow N, Crossley KM, Creaby MW.

9. J Orthop Sports Phys Ther. 2014 Oct;44(10):766-74, A1-4. doi: 10.2519/jospt.2014.5575. Epub 2014 Aug 25. Hip muscle loads during running at various step rates.
Lenhart R1, Thelen D, Heiderscheit B.

10.J Orthop Sports Phys Ther. 2015

High eccentric hip abduction strength reduces the risk of developing patellofemoral pain among novice runners initiating a self-structured running program: a 1-year observational study.
Ramskov D, et al.