Få saker är så omtalade som Gubbvad bland medelålders löpare, och i den svenska medicinska litteraturen finns denna skada inte omnämnd, men i olika löparforum och löparbloggar skrivs det friskt om denna skada. Om man inte uppnår konsensus om vad denna skada innebär och hur den rehabiliteras så skapas lätt felaktiga myter, vilket medför att både diagnos och rehabilitering kan bli helt felaktig.

När vi har granskat den utländska litteraturen kan vi konstatera att ”chronic muscle tear” har använts för att beskriva liknande besvär i vaden, men det är långt ifrån klart att detta är samma sak. Något som dock alla är överens om är att vila ger mindre smärta, men ha i åtanke att om du inte rehabiliterar din idrottsskada så kommer skadan att göra sig påmind när du börjar anstränga kroppen igen.

Symptom vid gubbvad:

Gubbvad uppstår under en tid för de allra flesta, och till en början känns smärtan endast efter träning och förbises då som vanlig stelhet eller träningsvärk. Efter en tid av fortsatt träning kommer smärtan att kännas under träning, men till en början går det att träna med smärtan, och ju längre tiden går desto ondare gör det fram tills att det blir omöjligt att träna med smärtan. Vanligtvis är smärtan lokaliserad till den inre tjockare vadmuskeln Gastrocnemius, men ibland även i den övre delen av den djupa Soleus. Vid vila så försvinner alltid besvären, men återkommer igen vid belastning!

Vad är då Gubbvad?

Det kan till exempel vara Tennisleg, det kan vara en sträckning, en kramp, en muskelbristning i vaden, det kan vara överbelastning av den inre vadmuskulaturen pga tidigare skador och det kan vara kroniska mindre muskelbristningar i den nedre delen av vadmuskulaturen. Kraftiga stukningar kan på flera års sikt ge en ökad belastning av muskulaturen i underbenet tack vare att stabiliteten i fotleden har försämrats. När vi testar musklerna i vaden hos någon med “gubbvad” hittar vi ofta att den yttre delen av Gastrocnemius är hämmad och att den inre (mediala) delen av Gastrocnemius kompenserar för detta, dvs får arbeta istället för båda. När muskeln, eller muskelfascian, inte längre klarar av belastningen så brister den.

Elasticiteten i muskler och senor blir också sämre ju äldre vi blir. En eller flera muskelfibrer brister och som gör att det gör akut ont. Det kan även vara ett resultat av tidigare muskelskador som nu ger sig till känna när musklerna tappar elasticitet och ärrvävnader ger sig till känna. Just ärrvävnader är mycket oelastiska och gör att gubbvaden återkommer gång efter gång på samma ställe.

Eftersom det skiljer sig på individnivå finns det helt enkelt inte tillräckligt med information för att kunna ge en exakt och bra bild av vad skadan egentligen är.  En skada måste undersökas för att kunna diagnosticeras, därefter kan man skapa en behandlingsplan. En gubbvad syns varken på röntgen eller via MR-undersökning! Diagnos ställs av patientens historia och genomgång av idrottsbakgrund och tidigare skador.

Vad finns det för symptom på Gubbvad?

Väldigt många uppger en stickande huggande känsla i vaden som går över på en eller ett par dagar utan träning. Det är sällan någon som rapporterar att de är tvungen att gå med kryckor i en vecka, vilket skulle signalera en kraftigare bristning.

Ett stort samband är att de som frågar efter dessa symptom alla är medelålders. Muskelbristningar drabbar sällan väldigt unga på grund av  deras styrka och uthållighet i muskler.

Hur uppkommer gubbvad?

Ofta är man ute och springer relativt fort, och det hugger till i vaden. När man skjuter ifrån i löpsteget belastas den inre djupa vadmuskeln extra mycket. Om man är trött, eller helt enkelt svag, så löper man en ökad risk för att skadas.

Hur blir jag kvitt min Gubbvad?

En genomgång av inre och yttre faktorer är nödvändig. Otillräcklig biomekanik kan ge överbelastningsskador i muskulaturen. Har man tidigare skador i ligament eller andra stödjevävnader kan detta ge sekundära skador på sikt. Ofta ser man en svag excentrisk styrka i muskulaturen hos medelålders och äldre, vilket beror på en naturlig degeneration av muskler och vävnader. Detta i sin tur gör att musklerna inte klarar lika mycket som dom gjorde när man var yngre.

Något som ofta kan genomföras är ett stegrat program med excentriska tåhävningar tillsammans med rörlighetsövningar och balansövningar för fotleden. Detta sker genom negativa tåhävningar med både raka och böjda knäleder, 3×15 repetitioner, två gånger dagligen. Man kan efter några veckor öka belastningen med 10% av kroppsvikten, inte mer. Det finns inga belägg för att en ökad mängd tåhävningar har några som helst positiva effekter.

För att mjuka upp ärrvävnader och öka elasticiteten i muskelfascior användas stötvågsbehandling, Shockwave, för att åstadkomma detta.

Hjälper stretching mot Gubbvad? Stretching är i första hand symptomlindring, och i andra hand en övning för att öka rörligheten i fotleden. Stretching ger oftast ett par timmars smärtlindring, därefter kommer stelheten tillbaka. Likaså med värme och liniment. Bevisläget för passiv stretching är dåligt – det man har kunnat konstatera är att passiv stretching (den man utför mot en lyktstolpe och dylikt) endast ger en något minskad risk att få muskelbristningar i 1) baksida lår 2) framsida lår eller 3) sätesmuskulaturen.

Det vi på NAPRALOGICA gör är att titta på ligamenten i fotleden och korrigera de nervsignaler som gör att den yttre vadmuskeln aktiveras igen. När vadmusklerna återfår sin normala funktion så kommer belastningen på den inre muskelbuken att minska.

Om det inte är Gubbvad, vad kan det vara då?

Vadsmärta och stelhet i vaden är en vanlig orsak till besök hos oss på NAPRALOGICA. Det vi hittar är ofta relaterat till träningsmängd, och kan vara triggerpunkter i muskulaturen, men det kan även vara en sk blodpropp. Blodproppar kan uppstå efter exempelvis alldeles för hårdhänt idrottsmassage. Blodproppar är potentiellt livsfarliga, och just på grund av detta är det ofta nödvändigt att söka upp en idrottsmedicinskt kompetent specialist med erfarenhet av muskelbristningar som kan se skillnad mellan gubbvad, muskelbristning i vaden, och en blodpropp.

 

Edit: 2016-01-21