Denna artikel tar upp specifikt vad man ska tänka på inför rehab av en främre korsbandsskada, men grundtänket kan appliceras på all rehab efter operation.

Rehab efter exempelvis främre korsbandsskada – ACL – har i en långtidsstudie (2) visat sig få lika bra resultat som vid kirurgiskt ingrepp.

Förutsett att rätt rehab utförs givetvis och det är stor skillnad mellan att vara symtomfri och funktionell. Ett trauma kan nämligen ge effekt långt från knäregionen – nacke, höft/säte, bål och fot om prioprioceptionen störs – det beror helt på vilken aktivitet du utför. Att ta hänsyn till propripceptionen är mycket viktigt och ska göras vid varje rehab efter operation eller trauma (3). Proprioception är ditt sätt att placera dig i ”rummet”. Det är undermedvetna signaler och går inte att själv att uppleva annat än vid skadan som stör det. Att det är autonoma signaler gör det svårt för oss att relatera till detta medvetet då våra sinnen inte kan registrera dessa signaler. Därför är det ytterst ovanligt att någon faktiskt tänker på att se över den proprioceptiva förmågan efter ett ingrepp.

Läs mer här

Vill du veta mer om proprioceptionen och hur det påverkar dig i din vardag?

Läs mer här

Vid exempelvis en ACL-skada påverkas proprioceptionen från det främre korsbandet så länge som korsbandet inte är fullständigt intakt. Främre korsbandets funktion i ett knä är både mekanisk och proprioceptiv. Den mekaniska är att den förhindrar framåtglidning av Tibia över Femur/lårbenet, PCL däremot förhindrar översträckning i knäleden. Genom att förhindra framåtglidningen skapar ACL stabilitet i knäleden och möjliggör dynamiska rörelser.

Vid minskad proprioception från korsbandet förloras också förmåga att skapa denna stabilitet. Kroppen kommer därför att skapa denna stabilitet på annat sätt, oftast genom att Popliteus, en muskel i knävecket, aktiveras upp till 300% av sin förmåga.

Läs mer här

Vill du veta mer om Popliteus och hur den muskeln fungerar i olika situatiner?

Läs mer här

Vid rekonstruktion av ACL så sker ingrepp i huden men också i muskeln som graften “ersättningsligamentet” tas från.. Vid snitt i huden går (mycket enkelt förklarat) hudens proprioceptiva förmåga förlorad och muskeln/musklerna associerade till snittytan förlorar sin förmåga att aktiveras, den proprioceptiva feedbacken uteblir och motorcentrum i lillhjärnan skickar inte några signaler till muskeln som därmed inte kan aktiveras ensamt, utan endast via kompensatorisk aktivering av annan muskel (det är det som är den nedsatta och förkortade signalen)

En analogi – ett kejsarsnitt får samma effekt på aktiveringen av Transversus Abdominis som en defekt strömbrytare har för att tända lampan i taket. Muskeln aktiveras inte funktionellt oavsett hur många gånger du gör något av de program eller appar som finns till efter förlossning (förutom vår egen Mammabehandling som är den enda metod som tar hänsyn till alla aspekter från en förlossning. I en funktion så kommer TVA att aktiveras genom en kompensatorisk muskel. Signalerna kommer att vara fördröjda och avslutas tidigare än vid en funktionell TVA (samma skeende som vid hälseneinflammation)
Ett vanligt sätt att “fuska” funktion i TVA vid exempelvis övningen plankan är att hålla andan – andningsmuskeln diafragman används för att fascilitera TVA, och därför är det svårt för många som gjort kejsarsnitt att göra plankan längre än en minut, eller att spänna händerna eller spänna käkleden.

Rehabilitering efter rekonstruktion av ACL eller PCL kräver att man korrigerar de proprioceptiva dýsfunktionerna innan rehabiliteringen påbörjas. Det blir annars så att du blir bättre på att kompensera, men du blir inte funktionell. När vi testar personer efter ingrepp i knän så är det ingen som har fått neuromotorisk kontakt med knämusklerna efter ingreppet och muskeltesterna blir därefter – musklerna är rakt igenom svaga tack vare ingreppen i huden.

För din egen skull råder vi dig till ett besök hos oss innan du påbörjar din rehab av ACL, PCL, kejsarsnitt eller axeloperation – för att din rehab efter operation ska bli mer effektiv.