Allmänt om symfysit

SymfysitSymfysit påstås vara en inflammation i blygdbenssymfysen och omgivande muskelfästen. Den beskrevs först hos patienter som genomgick kirurgi i bäckenet och är fortfarande en välkänd komplikation vid kirurgiska ingrepp kring bäckenet. Symfysit kan även förekomma som en inflammatorisk process hos idrottare. Ofta hittar man också benmärgsödem hos idrottare.

Symfysens placering och funktion:

Symfysen är placerad längst ner i bäckenbotten. Man når den om man följer magmuskeln Rectus Abdomini tills man når pubesbenet (ramus superior ossis pubis) och följer till mitten. Man känner en skarv där symfysen finns. Funktionen är stabilitet och rörlighet (ca 1 grad).

NAPRALOGICA – Kroppsdetektiverna har under åren samlat på sig en unik erfarenhet av symfysit (sammanlagt över 100 klienter har sökt oss för symfysit) och har hittat en röd tråd genom samtliga klienter som besökt oss. Genom våra funktionella tester och mjuka korrigerande övningar har vi vid flertalet tillfällen lyckats få symtomen att helt försvinna vid första besöket. Dock behövs det 2-3 tillfällen för att säkerställa att funktionaliteten består.

Tecken och symptom

Symptom på symfysit kan vara nästan vilka smärtor som helst runt ljumsken eller nedre delen av magen. Vanliga smärtor inkluderar följande:

  • Smärta som ligger över symfysen och strålar utåt.
  • Smärta i adduktorerna eller nedre buken som sedan förläggs till skrevet (ofta ensidigt)
  • Smärtan förvärras av att springa, göra utfallssteg, vrida på ena benet, sparka eller skjuta ifrån för att ändra riktning, samt av att ligga på sidan
  • Smärtan förekommer när man promenerar, går uppför trappor, hostar eller nyser
  • En klickande känsla när man reser sig från sittande ställning, vänder sig i sängen eller går på ojämn mark
  • Svaghet och svårighet att röra sig
  • Feber, frossa eller stelhet tillsammans med smärta i blygdbensfogen (vi rek läkarbesök vid dessa symptom)
  • Smärta ner mot pungen och bultande smärta i området (även detta kan indikera annan orsak och vi rekommenderar läkarkontakt för att utreda detta)
  • Debuterar smygande med central ljumsksmärta, strålar upp mot bukmuskulaturen eller ned mot lårens insidor Intensiv palpationsömhet över symfysen och m. rectus abdominis insertionen är vanligtvis affekterad.
  • Ofta i samband med symfysit kan vi även hitta benmärgsödem på båda sidor i ramus superior ossis pubis.
  • Ömhet vid palpation i området över symfysnära strukturer.
  • När en dysfunktion är orsaken ligger smärtan över ena eller båda SI-lederna, ofta i samband med piriformiskramp och resulterande ischiasaktig smärta baksida lår.
  • Om avvikelser i benlängd (anatomisk eller funktionell) finns förekommer höftsmärta i det längre benet.
  • smärtsamma inguinalligament.

Diagnos

  • Slätröntgen alternativt Magnetisk resonanstomografi (MRT)
  • God terapeutisk erfarenhet av symfysit och benmärgsödem ger hög tillförlitlighet vid manuell undersökning.

Vår styrka vid behandling

Vi behandlar smärta som uppstår i samband med symfysit och benmärgsödem med moderna icke-invasiva behandlingsmetoder utan smärta för patienten. Vi använder oss av neuromotorisk aktivering för att hitta muskler som överkompenserar och andra som är hämmade i sin funktion. Vi använder oss av medicinsk laser för att behandla smärta vid benmärgsödem och symfysit, medicinsk laser är en metod med solid vetenskaplig bakgrund.

 

Prognos hos oss

NKT är en unik behandlingsmetod där vi är den främsta kliniken  i Norden. Genom att gå igenom kroppens sätt att aktivera muskler kan vi hitta de muskler som orsakar symfysiten från början, och därigenom korrigera orsaken istället för att behandla själva symptombilden endast. Den medicinska lasern behandlar symptombilden, och NKT korrigerar på orsaken. Dessa två metoder tillsammans har visat sig effektiva i att få idrottare tillbaka till sin idrott inom några veckor snarare än många månader.

NAPRALOGICA/KROPPSDETEKTIVERNA kan med vår expertis hjälpa dig med att :

  • Att ta bort smärtan
  • Att börja korrigera de biomekaniska och muskulära problem som utlöste skadan

Behandling hos traditionell vårdapparat kan inkludera:

  • långvarig behandling med antiinflammatoriska preparat tillsammans med rehabträning. Utgång är osäker och upp till ett år utan belastande träning och tills dess att man är tillbaka i sin sport. Symfysit är helt enkelt en idrottsdödare av rang, det vill säga många som får skadan kommer inte tillbaka till sin idrott.
  • Hydrokortisoninjektioner i symfysen och närliggande strukturer.
  • Operativa ingrepp i symfys, addukturgruppens infästning eller själva höftleden.

 

Rehab kan inkludera följande:

  • Undvikande av övningar som stressar bäckenet.
  • Dynamiska stabiliseringstekniker
  • Manipulation
  • Individuell rehabilitering baserad på patientens unika behov.
  • LLLT i olika våglängder och doser, baserat på skadans lokalisering och smärtbild

När patienten är fri från smärta kan uppbyggande behandling påbörjas. Ytterligare åtgärder kan omfatta följande:

  • Övningar för höftböjarmuskeln, höftens adduktorer, ländryggsstabilisatorer och magmusklerna
  • Övningar för hamstring och lårmusklerna
  • Vattengympa (förutom grodsparkar)
  • Trappmaskiner/Cross-trainer (så mycket som tolereras)
  • Sportspecifika aktiviteter, med felande rörelser lagda sist
  • Mobiliseringsövningar

Farmakologisk behandling av läkare kan omfatta följande:

  • Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID:er), Voltaren, Naproxen mfl
  • Steroider (oralt eller injicerade) –
  • Proloterapi med glukos och lidokain

Kirurgi motiveras ibland för symfysit och reserveras i allmänhet för misslyckad konservativ behandling.

Bakgrund

 

 

Symfysit sägs vara en inflammation i blygdbenssymfysen och omgivande muskelfästen. Den beskrevs först hos patienter som hade genomgått kirurgi i bäckenet och är fortfarande en välkänd komplikation vid invasiva procedurer kring bäckenet. Den hittas också ofta hos idrottare som en inflammatorisk process, men det är tveksamt om det är inflammatoriska markörer som syns eller en inflammation per se.

Den exakta orsaksmekanismen till symfysit är individuell. Symtomen orsakas av kraftiga skjuvkrafter till blygdbenssymfysen när vi pendlar benen framåt växelvis.  SI-leden har också en mycket stor inverkan på blygdbenssymfysens rörelse. Batt et al. antog att symfysit är ett resultat av en muskelskada på höftens adduktorer eller bukmuskulaturen, vilket orsakar muskelkramper som i sin tur producerar ökade skjuvkrafter över blygdbenssymfysen.

Ett flertal sportrelaterade förekomster av detta tillstånd har rapporterats. I exempelvis en studie av 502 stycken Australian Football League (AFL)-spelare, varav 161 hade åsamkats en höft- eller ljumskskada under sin karriär i ligan, fann Gabbe et al. att de som hade haft en sådan ljumskskada under sin tid som elitspelare i juniorfotboll hade en nästan fyra gånger större risk att missa matcher på grund av symfysit än andra spelare (samt en 9,59 gånger större risk att missa matcher på grund av en broskskada i höften eller en labrumskada).

Anatomi i bäckenet

Bäckenbenets anatomi är ganska komplex (se bild nedan). Bäckenet är i grund och botten en ring, och varje förändring i anatomin eller i de krafter som läggs på ett av ringens områden kan resultera i ökad stress och smärta vid ett annat område. Detta enkla faktum gör det lättare att förstå varför en skillnad i benlängd eller en dysfunktion i SI-lederna kraftigt kan förändra skjuvkrafterna över blygdbenssymfysen. Bäckenet framifrån:

Dessutom är det viktigt att förstå funktionerna hos de muskler som fäster på blygdbenets nedre gren. De höftadduktorer (dvs. gracilis, adductor longus, adductor brevis och adductor magnus) har sitt ursprung i blygdbenets nedre gren. Magmusklerna pectineus och rectus fäster tillsammans med inguinal ligament superiort om blygdbenet. Musklerna i peroneala valvet fäster posteriort.

Patofysiologi

Symfysit tros bero på inflammation i pubis symfysis och kännetecknas av skleros och beniga förändringar i pubis symfysis.

Symfysit verkar vara vanligare i sporter som involverar långlöpning, sparkar eller snabba rörelser i sidled. Sporter där deltagarna utvecklar symfysit är oftare följande:

 

  • Fotboll
  • Kortdistanslöpning
  • Ishockey / Bandy
  • Långlöpning / Triathlon
  • Högintensiv träning

 

Fotboll innehåller en hel del löpning och snabb förändring av riktning.Dessa rörelser kan leda till sträckningar av adduktormusklerna, som ändrar de krafter som riktas mot bäckenet under återhämtningen. Sparkar är en annan sporrande rörelse i fotboll. Ofta har idrottaren inte bra balans när han eller hon placerar foten för att sparka, och denna obalans lägger stor belastning på de muskler som stabiliserar spelaren för sparken. Denna sträckning förvandlas till onormala krafter över blygdbenssymfysen.

Kortdistanslöpning kan inte bara leda till upprepat mikrotrauma i bäckenet, utan även till muskelsträckningar, som är en vanlig konsekvens av den snabba accelerationen som är naturlig inom kortdistanslöpning. Detta tillstånd kan, tillsammans med flera repetitioner, leda till kumulativ stress på blygdbenssymfysen.

Vid långdistanslöpning är det framförallt dysfunktioner i SI-leder och olika muskelkedjor som orsakar symfysit. Vid överbelastning börjar smärtan efter löpning, och ju mer man belastar så kommer smärtan att komma tidigare och tidigare för att till slut omöjliggöra löpning.

Ishockey har flera riskfaktorer, däribland rörelsen som sker i och med skridskoåkning och kontakten med andra spelare och rinken. Ishockeyspelare kan tilldra sig mindre sträckningar i höftens adduktorer, men det fortsatta spelet och de resulterande förändringarna i flexibiliteten leder till onormala krafter över blygdbenssymfysen. Detta tillstånd kan ofta förvärras av de snabba riktningsförändringarna som krävs i ishockey.

Även inom amerikansk fotboll finns det flera faktorer som gör att sporten har en hög skadefrekvens.Den första är mängden sprintande som utförs. Den andra är de frekventa, våldsamma kollisionerna som ofta leder till mindre skador, vilka många idrottare spelar igenom. Vissa positioner (t.ex. defensive linebacker) kräver också till stor del att man rör sig baklänges, med en snabb abduktion av ena höften så att försvararen kan vända och springa med receivern. Denna rörelse kan leda till sträckningar i hamstring eller adduktorerna, vilket ändrar muskelbalansen och krafterna som läggs tvärs över blygdbenssymfysen.

Orsak

Orsakerna till symfysit är multifaktoriella. Tillståndet orsakas oftast av en onormal skjuvkraft över blygdbenssymfysen, vilket som påpekats ovan i sig kan vara orsakad av muskelobalans, dålig flexibilitet och dysfunktion i SI-lederna. Dessa avvikelser i bäckenets biomekanik – tillsammans med flera upprepningar av förvärrande rörelser – orsakar mikrotrauma i blygdbenssymfysen, vilket resulterar i smärta.

Tillstånd som förknippas med symfysit inkluderar följande:

  • Graviditet och förlossning
  • Gynekologisk kirurgi
  • Urologisk kirurgi
  • Idrottsaktiviteter (t.ex. löpning, triathlon, fotboll, ishockey och tennis)[
  • Större trauma
  • Upprepat mindre trauma
  • Reumatologiska sjukdomar

Statistik

Internationella data är mycket begränsade, men det finns till viss del anledning att tro att symfysit är vanligare i Europa, på grund av populariteten av sparksporter som fotboll och löpning. En studie av Westlin rapporterade att 80 % av de idrottare som kom till idrottsskadesektionen på MAS i Malmö led av detta tillstånd.

Ålders- och könsrelaterad demografi

Trots att symfysit kan drabba alla åldersgrupper påträffas det sällan hos barn. Sjukdomen förekommer framför allt hos män i åldern 30-50 år. Kvinnor drabbas oftast när de är runt 35 år.

Forskning antyder att symfysit är vanligare hos män, men allt eftersom kvinnor börjar leva mer aktiva liv och bli mer delaktiga i sporter som fotboll, triathlon eller långlöpning kan de relativa könsrelaterade incidenterna förändras.

Prognos

Med definitiv diagnos och behandling är prognosen för att bli av med smärtan vid symfysit och benmärgsödem bra. Vår erfarenhet vid symfysit och benmärgsödem där man inte har erhållit hydrokortisoninjektioner är god och har verifierats via MR före och efter behandling. Vi märker dock att det är svårare att uppnå positiva resultat där man tidigare erhållit en eller flera hydrokortisoninjektioner i skadan. Om hydrokortisoninjektioner är den enda orsaken till sämre effekt är för tidigt att fastställa, dock har man vid t.ex tennisarmbåge kunnat konstatera att hydrokortison har en negativ effekt på längre sikt än 6 veckor, källan hittar du här.

Den genomsnittliga vanliga längden för full återhämtning är 9,5 månader hos män och 7,0 månader för kvinnor. Vissa rapporter tyder på att återhämtningen kan ta upp till 32 månader. Upprepning är vanligare hos män om man inte hittar orsaken och gör rehab.

Upplev varför spelare från allsvenskan, superettan och SHL kommer till oss för att få sin symfysit behandlad.