En av de vanligare idrottsrelaterade knäskadorna är PFSS, Patello-femoralt smärtsyndrom, det som tidigare kallades för chondromalacie patella. Diagnosen är en generell för diffus smärta  i leden mellan lår och knäskål, och används ibland för annan smärta som man inte kan sätta rätt diagnos för. Skadan är vanligast hos tonåringar, men framkommer även bland äldre. Det är vanligtvis en överbelastningsskada, men kan även komma efter akut skada. Vanliga symptom för PFSS känns som huggande i knäleden när man går nedför trappor, knivhugg i knäna när man gör djupa knäböj, eller molande värk som gör att man inte kan sitta still med benen  en längre stund utan att behöva sträcka på dom. Studier har kommit fram till att 25% av den vuxna befolkningen får besvär av PFSS någon gång.

SymptomPFSS

Som tidigare nämnt så är vanliga symptom diffust molande, ibland huggande, värk som ökar i samband med belastning, främst nedför trappor, men även att sitta på huk, sitta still med böjda knän en längre stund är också tydliga tecken. Det är sällan man får upphakningar och inte kan böja respektive sträcka på knät. Andra inte lika vanliga symtom är krepitationer och en instabilitetskänsla på så vis att det känns som att knät ska ge vika eller falla undan. De fyra sistnämnda symptomen ser vi oftast efter större bristningar i de muskler som direkt stabiliserar knäleden, eller vid meniskskador. Krepitationer är vanligt hos individer som passerat 40 och sannolikt beror det på minskad mängd ledvätska i knäleden.

Om du istället smärta på utsidan av knät är det troligtvis löparknä som du har drabbats av. Om du istället känner av smärtan på insidan av knät är det troligtvis överbelastning av hamstringmuskulaturen i kombination med bäckendysfunktion.

Orsaker

Den vanligaste orsaken är muskelinsufficiens som blir påtaglig i samband med ökad belastning. Oftast är det löpare som drabbas, och då på grund av att man tränar för enformigt – samma tempo och utan förändringar i höjd eller tempo, samt ingen eller bristfällig alternativ träning som inte inbegriper korrekt utförda ben och höftövningar. De flesta som söker oss har även funktionell benlängdsskillnad i det ben vars knä smärtar. Orsaker som ofta anges, men som man inte hittat vetenskapligt stöd för är:

  • Ökad Q-vinkel. Ökad Q-vinkel är väldigt vanligt bland kvinnor (bredare bäcken) men även många med PFSS har normal Q-vinkel. Man har inte kunnat konstatera att hög Q-vinkel direkt orsakar PFSS. (1) Vi anser därför att Q-vinkel i sig inte ger upphov till PFSS, men att det i kombination med andra orsaker skapar obalans i knästräckarna. Q-vinkeln är den vinkel som bildas av en linje från Sacro Iliaca Anterior Superior (SIAS, främre sittbenet) till mitten av patella och linjen från tuberositas tibia till mitten av patella. En vinkel mellan 10° och 15° anses normal, men är den större så bidrar det till en ökad belastning av patella.
  • Vid PFSS i båda knäna så innebär det att bålstabiliteten är involverad. Det räcker inte med att träna bålstabilitet, utan orsaken till att den är dysfunktionell måste även korrigeras för att få en bestående effekt.

 

Andra orsaker:

  • Muskelinsufficiens – väldigt ofta så har det affekterade benet tydlig Vastus Medialis-insufficiens. Detta innebär att knäskålen dras mot utsidan, vilket medför att knäskålen spårar fel vid böjning av knät.
  • Generell obalans i muskler som stabiliserar knäleden – hamstring, m Gastrocnemius och m Quadriceps
  • Generell obalans och insufficiens i de muskler som stabiliserar höft och bäcken.
  • Funktionell eller anatomisk benlängdsskillnad
  • Felaktiga eller utslitna skor.
  • Rörlighet i knä och höftled har visat sig ha ringa verkan.

Behandling av PFSS hos NAPRALOGICA

Först och främst måste orsaken till skadan utredas, innan dess kan ingen behandling påbörjas. En funktionell undersökning av muskulära imbalanser, genomgång av externa faktorer såsom skor, samt genomgång av andra interna faktorer, både tidigare och nutida sådana.

I behandlingsplanen ingår framtagning av personligt träningsprogram vad gäller muskelstyrka, justering av berörda leder i rygg, bäcken eller fotleder. Utprovning av fotbäddar och inlägg från Footflex för att kompensera för tidigare fotledsstukningar och överpronation. Vi rekommenderar att återbesök bokas in för att kunna följa behandlingsplanen och effekten av densamma, och för att eventuellt behöva korrigera behandlingsplanen, uppkomna felställningar eller återgång av felställningar. Boka din tid för idrottsmedicinsk behandling här hos våra naprapater i Stockholm.

Kirurgiska ingrepp behöver mycket sällan genomföras, och man kan inte heller se att tydliga effekter av detta erhållits.

Egenbehandling:

Vi listar kort det man själv kan testa om man fått diagnosen PFSS och inte fått vidare hjälp med rehabilitering.

  • Muskelinsufficiens av knästräckarmuskulatur och framför allt Vastus Medialis (2) – droppmuskeln på insidan av knät. Denna aktiveras genom sittande benpress och framför allt i slutet på rörelsen. Stående knäböj eller benpress ger oftast smärta i knät.
  • Generell träning av andra muskler som direkt eller indirekt stabiliserar knäleden: hamstring, långa vadmuskulaturen, sätesmuskulatur (3) och utsida höft (4). Bålstabiliserande muskulatur skall alltid inkluderas i alla träningsprogram, oavsett som prehab eller rehab.
  • Är skorna utslitna? Titta på insidan av hälen om det är komprimerat och ”rynkor” syns i materialet. Då är troligtvis skorna inte tillräckligt stabila. De flesta skor håller inte för löpning mer än en säsong, slitage och väder gör att materialet tappar sin dämpande förmåga. Använd gärna för promenader, men inte för löpning.
  • Felaktiga skor. Skor kan både vara otillräckliga, men även styra ditt steg för mycket. Om du har ett par skor med stöd för överpronation, och du har ett normalt steg, så blir ditt löpsteg inte normalt och du kan få besvär i vader och knä.

Risker med icke-åtgärdad PFSS:

Obehandlad PFSS leder till en ökad risk för artros senare i livet. Smärtan i knät leder också till minskad aktivitet och nedsatt psykologiskt välmående. (5,6)

Källor:

(1) Is there any relationship between Q-angle and lower extremity malalignment? Kaya D, Doral MN., Acta Orthop Traumatol Turc. 2012;46(6):416-9.

(2) Prospective Predictors of Patellofemoral Pain Syndrome: A Systematic Review With Meta-analysis.,Pappas E, Wong-Tom WM. Sports Health. 2012 Mar;4(2):115-20.

(3) Gluteal muscle activity and patellofemoral pain syndrome: a systematic review.Barton CJ, Lack S, Malliaras P, Morrissey D.Br J Sports Med. 2013 Mar;47(4):207-14. doi: 10.1136/bjsports-2012-090953. Epub 2012 Sep 3.

(4) Hip posterolateral musculature strengthening in sedentary women with patellofemoral pain syndrome: a randomized controlled clinical trial with 1-year follow-up. Fukuda TY, et al.J Orthop Sports Phys Ther. 2012 Oct;42(10):823-30. doi: 10.2519/jospt.2012.4184. Epub 2012 Aug 2.

(5) Clark DI., Downing N., Mitchell J., Coulson L., Syzpryt EP., Doherty M. Physiotherapy for anterior knee pain: a randomised controlled trial. Annals of the Reumatic Diseases. 2000;59(9):700-4

(6) Jensen R., Hystad T., Baerheim T. Knee function and pain related to psychological variables in patients with long-term patellofemoral pain syndrome. Journal of Ortopaedic and Sports Physical Therapy. 2005;35(9):594-600

Allt material på denna sida skyddas enligt svensk lag och kopiering av hela eller delar av innehållet utan källhänvisning till denna sida kommer att lagföras. Vi använder Copyscape för att kontrollera halten av kopierat material.

Click edit button to change this text.