Diafragman är den viktigaste muskeln i andningsprocessen. Dessutom är den viktig i kroppens posturala funktion samt en viktig muskel för att förhindra reflux tillbaka i matstrupen (esofagus)(1).

Det är vanligt att patienter som kommer till oss har dysfunktionell diafragma, både vid andning och vid rörelse. Det är inte alls nödvändigt att symptomen dyker upp vid platsen för diafragman som ett resultat då en fasciliterad diafragma kan leda till sekundära besvär i andra delar av kroppen.

Symptom på en dysfunktionell diafragma

Diafragman Närliggande symptom som kan tyda på dysfunktion är:

  • Smärta i ländryggen och nacke
  • Mag-/tarmbesvär t ex magkatarr
  • Astma och smärta i brösthålan vid löpning
  • Halsbränna
  • Sura uppstötningar
  • Synbar pulshöjning i magen vid andning
  • Kramp runt revbensbågarna

 

 

Vad gör muskeln diafragma?

  • Diafragman är den viktigaste muskeln för vår andning
  • Diafragman är viktig för vår bålstabilitet och därigenom rygg/nacke/hals
  • Diafragman påverkar magfunktionen

Den övre delen, den crurala delen, är den som arbetar med andning, medan den costala delen är involverad med kräkningar och när man sväljer. När muskeln dras ihop så gör det att luften sugs in, och när den slappnar av så tryckts luften ut. Samtidigt som muskeln spänns så ökar också den posturala funktionen.

Magfunktionen ligger dock utanför denna artikels fokus, men det är viktigt att veta och förstå muskelns alla funktioner när man diagnosticerar patienter, om inte bara för att kunna se de symptom som annars tas för andra sjukdomar och som då lämnas felbehandlade.

Den posturala funktionen och de riktiga core-musklerna

Med postural funktion menar vi dess förmåga att upprätthålla kroppens stabiliserande funktioner i bålen. I bukhålan bildar följande muskler en effektiv kärna för effektiv stabilisering: diafragman i taket, Transversus Abdominis framtill, Multifider baktill och bäckenbottenmuskulaturen i botten. Den tidigare beskrivningen av Core-muskulatur (Transversus och multifider) är således endast till hälften rätt då den saknar hälften av de muskler som de facto utgör den stabiliserande gruppen i bålen.

Ett antal muskler samarbetar i kedjor för att göra kroppen stabil, bland dessa muskler inräknas – nackrosetten, M. Erector Spinae, M. Trapezius, M. Iliopsoas, M. Quadriceps Femoris och M. Soleus.

Tänk er själva en låda – allt man lägger i den hålls på plats mellan de olika väggarna, men i denna mänskliga ”låda” så kan en eller flera muskler bli hämmade, och då blir stabiliteten lidande när krafterna inte kan hållas på plats! Vid olika typer av trauman/skador är det vanligt att några av dessa muskler som bygger upp ”väggarna” blir dysfunktionella och förlorar sin funktion. Hur kroppens stabilitet ser ut när två av fyra väggar är ur funktion är ganska lätt att förstå vilka överbelastningar som sker. Var tar krafterna vägen när t.ex bäckenbottenmuskulaturen är hämmad? Ingen bygger exempelvis ett fyrkantigt hus på en grund med bara tre sidor.

Kolar och Vajta hävdade 2009 och 2010 att diafragman har en direkt koppling till Transversus Abdomini, Multifider, Psoas Major, thorakolumbala fascian och bäckenbotten som en länk till resten av bålstabiliteten. Dr Kathy Dooley, DC,  Msc i anatomi, assisterande professor vid New York University’s College of Dentistry, gästprofessor vid Saint George’s University Medical School in Grenada, West Indies och anatomilärare vid Albert Einstein College of Medicine and Weill Cornell Medical College i New York har även hittat en sammanhängande länk mellan nackrosetten, djupare delen av thorakolumbala fascian, via diafragman och hela vägen ner till plantaraponeurosen under fotsulan. Med denna anatomiska koppling är det ganska lätt att förstå hur mycket en dysfunktionell diafragma kan påverka den posturala funktionen – en i allra högsta grad global muskel alltså.

En hyperaktiv diafragma kan påverka dina idrottsliga resultat negativt

När vi andas normalt, när magen rör sig upp och ner vid varje andetag, så har vi en normal funktionalitet i diafragman, men vid stress andas vi högt upp och använder revbensmuskulaturen och halsmuskulaturen för att ventilera. Denna stressandning påverkar kroppen på fler än ett sätt, dels genom att den minskar den posturala funktionen, men också påverkar det limbiska systemet som har en global funktion. En kraftigt fasciliterad diafragma kan göra så att inga eller få nervimpulser från motorkontrollcentrum når fram till övriga posturala muskler, vilket leder till en kraftigt ökad risk för skador och smärta i och med att ingen stabilitet finns i kroppen. När man effektivt behandlar diafragman så återställs den posturala funktionen blixtsnabbt. Utöver en fasciliterad diafragma ser man en tydlig instabilitet i kroppen i alla plan. Skaderisken ökar kraftigt, likaså minskar prestationsförmågan kraftigt. Det är heller inte ovanligt att uppkastningar och kramper i mellangärdet uppstår under löpning när diafragman kompenserar. Kom ihåg dess koppling till bäckenbotten, och då bäckenbotten är inhiberad får diafragman kompensera med exvis kramper vid xiphoideum och under revbensbågarna som följd. Detta diagnosticeras ofta felaktigt som magkatarr, mineralbrister och mediciner/tillskott förordas.

Diafragma och ländryggssmärta

Ofta när vi ser kronisk ländryggssmärta så hittar vi dysfunktioner i diafragman (2), men också ofta i Rectus Abdominis. I en studie konstaterade man att patienter med ländryggssmärta oftare hade besvär med diafragman jämfört med kontrollgruppen (3). Roussel et al kom fram till att diafragman kunde inte kopplas till smärta, men till förändringar i rekryteringen av densamma muskel. (4). Att ha en dysfunktionell rekrytering av stabiliserande muskler ger i sin tur smärta. Forskningen har även hittat ett samband mellan andningsmönster, bålstabilitet och ländryggssmärta (5)

Den här studien anger att dysfunktioner i ovan nämnda core-grupp är den främsta orsaken till diskbråck, spondylos och spondylartros (6).

Hur får diafragman tillbaka sin funktion och hur lång tid tar det?

Återställa funktionen i diafragman gör vi oftast under ditt första besök. Våra behandlingsmetoder möjliggör mycket effektiva och smärtfria sätt att aktivera muskler i kroppen. Med dig får du alltid några enkla hemövningar i syfte att förstärka effekten av ditt första besök hos oss, vilket också gör det väldigt kostnadseffektivt att besöka NAPRALOGICA.

Vi är vidareutbildade på diagnosticering och behandling av dysfunktioner i muskelapparaten som stör den posturala funktionen, och som på sikt riskerar att ge dig skador.

Referenser

(1) Reflux tillbaka i esofagus. The diaphragm: two physiological muscles in one. J Anat. Oct 2002; 201(4): 305–312. Mark Pickering and James FX Jones.

(2) Postural function of the diaphragm in persons with and without chronic low back pain. J Orthop Sports Phys Ther. 2012 Apr. Kolar P et al.

(3) Greater diaphragm fatigability in individuals with recurrent low back Respiratory physiology & neurobiology, 2013 Aug 15. Janssens L. et al.

(4) Altered breathing patterns during lumbopelvic motor control tests in chronic low back pain: a case-control study.Eur Spine J. 2009 Jul;18.Roussel et al.

(5) The Use of Breathing Exercises in the Treatment of Chronic, Non-Specific Low Back Pain.
J Sport Rehabil. 2016 May 2.Anderson BE1, Huxel Bliven KC.

(6) Diaphragm postural function analysis using magnetic resonance imaging PLoS One. 2013;8(3) Pavel Vostatek

(7) Contraction of the human diaphragm during rapid postural adjustments
The Journal of Physiology P. W. Hodges et al