I vår artikelserie Kroppens optimala rörelsemönster har vi kommit fram till del 3 som denna gång handlar om bäcken och ländrygg. Väldigt enkelt förklarat så är bäcken och ländryggen den fysiska stöttepelaren för överkroppen. Detta innebär att dessa leder skall vara mer stabila för att fungera optimalt.

Bäckenets anatomi är som följer: det består av höftben och korsben där korsbenet är kilat fast mellan de två höftbenen. Korsben och höftben är sammanlänkade med starka ligament. Tänk dig bäckenet som en gammal romersk stenbro – om bropelarna (höftbenen) är stabila och kraft läggs på mittstenen (korsbenet) på bron så blir bron väldigt stabil. Om istället ena bropelaren blir instabil så blir hela konstruktionen instabil och det är risk för att bron rasar ihop eller får skador på strukturen. Bäckenet fungerar på precis samma sätt – instabilitet i bäckenet kan vid tillräckligt kraftig belastning leda till en rad olika belastningsskador.  När bäckenet blir instabilt i någon av dess strukturer kommer muskler i dess omgivning att kompensera, och det skapas kompensatoriska rörelsemönster som är svåra att bryta om man inte vet vad som inte fungerar. Gluteus Maximus är en mycket viktig muskel som skapar stabilitet i bäckenet, och den blir ofta överbelastad när instabilitet i bäckenet påvisas, exvis vid foglossning. Smärta från bäckeninstabilitet kan visa sig i säte, framsida lår, baksida lår eller ländrygg. Ländryggssmärta är ofta associerad till en inhiberad Gluteus Maximus.

Kraften som läggs på sacrum vid gång uppgår till 4 gånger kroppsvikten.

Ländryggens anatomi:  ländryggen består av fem stycken kotor och så som ledytorna ser ut i ländryggen så kan vi böja, sträcka och sidoböja. Rotationen är väldigt begränsad till ca 5-10 grader i ländryggen.

Det krävs god motorkontroll att stabilisera bäcken och ländryggen. Viktiga muskler som hjälper till att stabilisera bäcken/ländrygg är Latissimus Dorsi (genom thorakolumbala fascian), Gluteus Maximus (den stora sätesmuskeln), Tranversus Abdominus (den djupa magmuskulaturen), Obliques externus och internus (de sneda magmusklerna), Quadratus Lumborum (djup ryggmuskel), Multifider och Rotatorer (små djupa ländryggsmuskler) samt Bäckenbotten och Diafragma (andningsmuskulaturen). Bland annat dessa muskler bildar de som dagliga tidskrifter kallas för core. Dessa muskler måste kunna samarbeta och integrera med varandra för att vi ska kunna stabilisera bäcken och ländrygg. Väldigt sällan fungerar dessa muskler i symbios som de borde göra! Den thorakolumbala fascian hämmar ofta Gluteus Maximus exempelvis.

Har vi ett rörlighetsproblem runt höften är risken stor att kroppen kommer försöka kompensera att hitta rörlighet i bäcken och ländrygg. Detta ger då en instabil plattform för resten av överkroppen. Detta ger ofta smärtsymtom från muskler, leder eller diskar i ländryggen.

Napralogica består av specialister inom neuromotorisk aktivering. Du kan boka tid hos naprapat i Stockholm via vår hemsida –www.naprapat.net. Hos oss får du en funktionell och neuromotorisk genomgång i syfte att hitta kompensatoriska felaktiga rörelsemönster och korrigering av dessa.

Mer att läsa:

Latissimus Dorsi – läs mer här