Typiska symptom för hälseneinflammation är morgonstelhet i häl, hälsena som släpper efter de första stegen, samt stelhet i tidigare nämnda strukturer om man har suttit still en stund. Ibland kan man även känna en förtjockning på insidan av mittendelen av hälsenan, och där gör det  ont när man trycker. Kanske har du träffat en sjukgymnast, kiropraktor eller naprapat i Stockholm  men inte blivit bra?

NAPRALOGICA är inte som alla andra kliniker. Vi ser kroppen som en helhet på ett sätt som ingen annan klinik i Sverige gör, och därav våra omedelbara resultat. Våra behandlingsmetoder är så effektiva att elitidrottare åker från Helsingborg i söder och Kiruna i norr för att få del av vår unika behandlingsmetod neuromotorisk aktivering – en behandlingsteknik som vi är helt ensamma om i Sverige, men har sitt ursprung i USA sedan tidigt 80-tal. Varför behandla symptomen när du kan gå till roten med det onda direkt? Att bara behandla där det gör ont (hälsena och vad) gör bara att problemet kommer tillbaka senare. Vår erfarenhet efter närmare 40.000 behandlingar är att i 95% av fallen så sitter inte orsaken på samma plats som smärtan.

Hälseneinflammation är en vanlig skada hos långdistanslöpare. Ungefär hälften av alla löpare som springer 60-70km i veckan har ont i en eller båda hälsenorna. Oftare har man mer ont i ena hälsenan än båda.

Ont i hälsenan har en mängd olika orsaksfaktorer, och de flesta är ur vår synvinkel neuromotoriska, dvs muskler som inte fungerar och gör att vadmuskeln får arbeta för hårt och därmed överanstränga hälsenan. Med en ökad belastning försöker kroppen själv att kompensera och då kan man se en ökad aktivitet på cellnivå liksom en kärlinväxt som annars inte ses i en frisk sena.

Symptom på hälseneinflammation

Tidiga symptom på hälseneinflammation är morgonstelhet och smärtor. En del upplever även att det krepiterar (knastrar) om hälsenan. Ofta är senan förtjockad, framför allt i relation med en frisk hälsena.

Smärta är det vanligaste symptomet och kan delas in i fyra olika stadier:

1) smärta bara efter aktivitet

2) smärta under aktivitet som inte begränsar aktiviteten

3) smärta under aktivitet som begränsar aktiviteten

4) kroniska smärtor som består även i vila.

Tidigare har vi talat om att det inte föreligger någon inflammation i en sk ”hälseneinflammation”. Man kan hitta strukturella förändringar i en smärtande hälsena, men ingen sena ser likadan ut jämfört med en annan och på grund av detta kan man fastställa om dessa förändringar orsakar smärtan eller ej. Ofta kan man se en ökad kärlinväxt i hälsenan, vilket tyder på en regeneration istället för en degeneration. Kroppen startar processer för att förstärka vävnaden istället för att bryta ner.

Smärtmekanismerna i en achillestendinos är därför annorlunda jämfört med en normal inflammation. Strukturella förändringar hittas i senan, men ingen sena ser likadan ut jämfört med en annan. Det som framförallt skiljer en frisk hälsena från en degenererad är (2, 3)

1) form och ökat antal av tenocyter

2) en viss hypervaskularisering, kärlinväxt, i senan

3) en riklig förekomst av perivaskulära celler

4) till viss del oregelbunden organisering av kollagen

5) försämrad läkeförmåga

Behandling av smärtande hälsenor hos oss

Smärta är en mycket stark signal och via Limbiska systemet hämmar den funktionen i muskler som direkt eller indirekt påverkar hälsenan. Detta medför att dessa muskler ”kopplas ur” vid belastning, vilket medför att vadmuskulatur och hälsena får arbeta mycket kraftigare för att uppnå samma resultat. Vi gjort en fullständig neuromotorisk genomgång för att hitta vilka muskler som inte svarar på kommande från motorcentrum, och korrigerar dessa hämningar genom att behandla påverkade muskler.

 

Orsaker

Orsaksmekanismer är ingen kontakt med muskeln Gluteus Maxius, överpronation, mycket löpning på hårt underlag, springa på löpband, kallt klimat, ej fotriktiga skor, skor utan tillräcklig dämpning, felaktig biomekanik i fot/ben, tidigare skador, benlängdsskillnad, ålder, kön, genetik, cirkulation i senan . Säkerligen även bristande bålstabilitet och höftstabilitet, samt samfunktionen mellan dessa två kroppsdelar.

 

Oftast sitter smärtan i den mellersta delen av senan, men i de fall där smärtan sitter mot hälbenet ser man även ofta en retrokalkanär bursit, dvs en kronisk inflammation i den djupa Achillesbursan och efter en tid även sk Haglunds deformitet (utväxter vid sidan om hälbenet). Vid bursit i djupa Achillesbursan är patienten ofta trycköm vid hälsenefästet, och ofta varm, röd och svullen (vanliga inflammatoriska tecken) i detta område. Smärtan sitter på baksidan av hälen, och inte på framsidan av hälen såsom vid hälsporre. Om du har ont under hälen kan du istället titta på vår sida om hälsporre istället.

Hos patienten ser man ofta en förtjockning kring själva senan/senskidan. Ibland även en förtjockning i själva hälsenan. Senan eller senskidor är som regel ömma vid beröring. Smärta vid belastning stående på tå. Vid hälseneinflammation i mittenpartiet är man ofta trycköm i mitten på hälsenan, vid hälseneinflammation i den nedre delen är ofta infästningen mot hälbenet känslig för tryck.

Hälseneinflammation behandling

Vi behandlar kronisk hälseneinflammation, både i mittendelen och mot hälbenet, med stötvågsbehandling tillsammans med hemövningar och en speciell tejpning för att påskynda läkningsprocessen.

Vi har genom granskning av flertalet studier, och genom beprövad erfarenhet, kommit fram till att stötvågsbehandling är en mycket effektiv behandlingsmetod (8) och att stötvågsbehandling och hemövningar är mer effektivt mot hälseneinflammation än bara excentriska tåhäv (9) eller injektioner med PRP, platelet rich plasma. PRP har i studier inte visat sig vara signifikant bättre än excentriska tåhäv (10), och excentriska tåhäv har visat sig vara mindre effektivt än stötvågsbehandling (11). I den här studien blev endast 44% av patienterna med kronisk achillestendinos i mittendelen bra eller bättre efter injektion av det skleroserande medlet Ethoxysclerol (12).

Andra behandlingsmetoder:

Vila har ingen vetenskapligt bevisad effekt (2).

Inlägg har ingen vetenskapligt bevisad effekt (2).

Antiinflammatorisk medicin har ingen vetenskapligt bevisad effekt (2). Endast smärtlindring medans medlet verkar.

Kortisoninjektion har ingen vetenskapligt bevisad effekt (2)

Kirurgi – 60-70% av patienterna upplevde acceptabla resultat på lång sikt (2)

Koncentrisk träning av vad och lårmuskulatur – ingen vetenskaplig effekt (2)

Skleroserande injektioner – mittendelen av senan – 44-80% goda korttidsresultat, nedre delen av senan och fästet mot hälbenet – 70% goda korttidsresultat (2). Skleroserande injektioner sprids ofta ut under en 12-månaders period, med en injektion var tredje månad. Risker med skleroserande injektioner innebär en uttorkning av senan, med risk på lång tid att senan går helt av (icke publicerad rapport från världsledande forskare i ämnet)

Akupunktur: viss smärtstillande effekt.